Lasdfjhudj asdjf dfhj asdciughkjdh sdfkjbsdjkhgd hdghasdfhbvhgysdhvfdhhasd
ssjagmenarddd dör…
väntan och
och
ack så svårt så ont så pinsamt o omäjlighet att slkäppa allt och
och
BORTOM språk
BORTOM BORTOM
men
här och nu
inget då, ska - nakaima - och allt är sesåprydligt förnu börjar konventionernakonvulsionerna inte bryta sigfri utan stöpta i samma tennsoldatsform av gummidoftande häller smält tenn och inte bränna

Men om nu allt redan är sagt och det enda sättet att verkligen säga något är att inte säga något, varför då ändå…

Vem skriver - jag dansar och det är det jag vill! Inget annat. Falla, störta, rasa, hisna, suget i magen och bara ge sig hän

Men ajajaj vad hårt och svårt när varje ord måste landa.
Inte slå sönder, spräcka meningar så att prickar och ringar över å skvätter över hela härligheten

Absoeruinahfuiherkbvuuherkmbnsdfgiugherlkjhdfsguhguilut inte spela piano på tangentbordet, då blir det pretentiöst förstår ni och konstigt för konstens skull och det går INTE för sig!

Vackert och tillgängligt ska det vara - då kan till och med schabloner översees

men själen då?

Form, men till vilket pris, och vart tar spelglädjen vägen?
Vilken improvisation blir det när Charlie Parker spelar efter noter?

Allt är redan sagt och ändå fortsätter jag - och ni - att prata, prata, prata…blablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablablabla för vi är människor och det är kommunikationen som gör oss
men även själen
och det är den jag försöker komma åt, kliva ur skalet och som nyfödd kyckling nyfiket utforska allt utan definitioner, gränslöst lycklig

ty Gud och Kaos åtskiljs bara av ett enda krökt hårstrå

okammad raglar jag mellan geni och galning - och vem dömer? Vem kastar det första glashuset?

Det är kul - rentav njutbart. Ni borde prova:
LKJGHJFUigsmjbfgiubarklghbae9niuhsdtrnnuvsdrhy9834653+ä9awuy59najnilhw438i87zv pjkme4hhudrtvihnh53,jhydfokie5nhnbsdv9pkas45n0gå97se465y voiutgj4eolv,m oeup6jmnz-rdå